Julledigheten gick snabbt, men det var mycket skönt att få var ledig så lång sammanhängande tid. Det kändes som att man hade nya batterier på jobbet igen! Jag har hunnit vara iväg på en tjänsteresa, till Stockholm denna gång. Närmare bestämt Skytteholms kursgård på Ekerö. Ett mycket fint ställe som jag verkligen kan rekommendera! Där hade vi en 2,5 dagars projektuppstartsmöte i två nationella projekt; Buller samt Avveckling av fastigheter. Buller är alltså åtgärder mot buller för den som undrar, dvs bullerplank, fönsterbyten mm. Avvecklingen går ut på att riva gamla fastigheter som inte längre behövs. Tänka sig vad man får lära sig - trodde väl aldrig att jag skulle hamna i denna bransch!
I torsdags hade vi begravning för Dagny. Det var en mycket fin och värdig begravning. I kyrkan spelade en man två stycken på fiol och flera höll fina tal till Dagnys minne. Det kändes konstigt och overkligt att det var Dagny vi tog avsked av. Hon som alltid har funnits och som man konstigt nog hade fått för sig alltid skulle få finnas också. Efter ceremonin fikade vi på Hembygdsgillet här i Kyrkbyn. Mitt i allt det tråkiga måste jag säga att det var roligt att träffa Dagnys barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Britt höll ett fint tal om sin mamma och om hur bestämd hon minsann kunde vara. I sitt nya hus i Valda räckte det inte att bara flytta in. Nej, det skulle renoveras och byggas nytt! Allt från nya tapeter, nytt golv till nytt kök och bastu! Det tycker jag är häftigt - att man ser framåt och investerar även vid en så hög ålder!
Jag har många minnen av Dagny och Ivar med för den delen. Jag var dagbarn hos dem under en period och sedan har de också fungerat som extra-familj som man kunnat gå till om man varit utelåst eller om man bara vill ha sällskap. På morgonen när jag skulle gå över till Ivar och Dagny (jag var väl ca 5-6 år) tog jag alltid med mig några väl utvalda LP-skivor och några gossedjur. Väl där lyssnade jag på mina skivor och fikade. Det kunde vara Pippi Långstrump, Aristocats eller Bröderna Lejonhjärta. Jag och Ivar brukade lösa barnens korsord i tidningen Vi. Vi skickade också in lösningen till tidningen. En gång vann vi första pris - 25 kronor! För vinsten minns jag att jag köpte en mjukdjurs-älg som fick namnet Eje. Den tog Ivar hand om ifall jag skulle resa bort. Många minnen. Jag har fortfarande lite svårt att gå förbi de där två husen på Strandvägen. Alltså, det hus Dagny och Ivar bodde i och mitt eget barndomshem bredvid. Det bildas en liten nostalgiklump i magen.
I övermorgon åker Patrik och Frida till Teneriffa. Apropå klumpar i magen så har jag en just nu. Det ska inte bli roligt att vara utan dem så länge. Jag har ju mitt "katastrof-tänk" så ni kan ju tänka er allt som jag tror skulle kunna hända dem också. Allt från plankrascher till.....ja huvvaligen. Jag ska sluta tänka så. Vi har hjälpts åt att packa ikväll. Det är mycket att tänka på.
Patrik kommer att försöka använda denna bloggen när han är på Teneriffa. Förhoppningsvis lyckas han producera ett och annat inlägg som jag och ni andra får ta del av. Nu avslutar jag och hoppas på att han inleder snart. Puss och kram på er allihopa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar