Tid för eftertanke...

Jag har under en längre tid följt en blogg där en tjej vid namn Linda skriver om sin sjukdom, obotlig bröstcancer. Idag har hon somnat in och det känns sorgset, även om jag inte kände henne personligen. Hon blev blott 33 år, hade tre egna barn (minstingen bara 1 år och 3 månader) och ett bonusbarn, hade nyligen köpt hus och gift sig. I 16 månader kämpade hon mot cancermonstret som nu slutligen vann kampen. Så orättvist att hennes man blir änkling och att henns barn inte får ha kvar sin mamma! Cancer är verkligen en skoningslös sjukdom som inte gör skillnad på människor. Vem som helst kan drabbas, när som helst, du eller jag. Och fort kan det tydligen gå. Vad hon i alla fall har lärt mig utan att hon kanske visste det (och mååånga andra av döma av alla kommentarer på hennes sida) är att vara nöjd med det man har och det man kan göra. Jag brukar försöka tänka så när jag gör nåt som är mindre kul, t ex tvättar eller diskar. Jag KAN i alla fall göra det. Utan att bli dödligt trött. Jag kan också träna, busa med mina barn, resa, hälsa på vänner, sova gott om natten. Och jag får se mina barn växa upp och utvecklas. Man ska vara rädd om varandra för man vet aldrig när döden lurar runt hörnet. Som Lindas sista tid varit, med all den smärtan hon haft, unnar jag henne nu den sista vilan.

På resande fot

Jahapp, här har jag då inte varit så flitig. Får väl skylla på resande och magsjuka då om jag nu alls måste skylla på nåt. Jag, Frida och Frej följde med Patrik på tjänsteresa till Skellefteå. Tanken var att vi också skulle till Umeå men av bekvämlighetsskäl stannade jag och ungarna en natt till i Skellefteå och Patrik fick köra ner till stället han skulle vara på mellan Umeå och Ö-vik. Vi hade det riktigt lyxigt. Härligt att bo på hotell och käka hotellfrukost två morgonar på raken :) Det roliga var att brorsan också var där. Han brukar jobba någon dag per vecka i Skellefteå. Det som var extra roligt var att syrran även var där! Hon är tillsammans med en Skellefteåkille så det var hennes anledning att befinna sig i schtaaaan. Så vi gick helt sonika och lunchade tillsammans alla syskonen. Tror inte att det någonsin har hänt - och så hände det i Skellefteå. Tänk att vi var tvungna att åka ända dit för att få ihop en lunch ;)

[Frida och Frej rider häst på Scandic i Skellefteå]

[Så glad kille]

[Ganska lik sin morbror, eller vad sägs?]

[Syskon på vift]

Förra torsdagen fick Frida magsjuka. Det var en mindre kul tillställning. Hon var riktigt risig där det kom mojs från alla håll och hon hade även hög feber. Det tog ända till måndag/tisdag denna vecka innan vi räknade henne som frisk. Idag, en vecka senare, har hon fått gå på dagis igen. Som tur var fick ingen av oss andra sjukan. Ebba och Alma skonade vi genom att de fick stanna kvar en natt till hos Kenny och sedan fick de spendera helgen hos mormor och morfar. Där stannade de ända till tisdag morgon.

[Idag har vi varit på BVC. 7330 g och 66,5 cm . Fick dessutom två dumma sprutor :(]

Här råder nu slutspelsfeber. Luleå spelar semi mot Skellefteå. Ett riktigt derby med andra ord. Patrik åkte ner på jobb i Västerbotten och passade på att se första bortamatchen som Luleå vann i sudden death. Idag är det hemmamatch och precis nu avgjorde Luleå återigen i sudden! Snart väntas en lycklig Patrik hem.

Jag har ett litet fint klipp på när Frej hoppar i hoppgungan. Tyvärr höll jag ju kameran åt fel håll och jag håller som bäst på att försöka hitta nåt program som vill vända bilden rätt. Kanske kommer i ett senare inlägg :)

Mat är kul!

I söndags funderade vi på att hitta på nåt skoj. Patrik kom då med den goda idén att åka ut på isvägen till Hindersön och käka våfflor på Jopikgården. Sagt och gjort. Våfflorna var som vanligt fantastiskt goda och Frida festade till det med några sockerbitar också. "Bara en till..." säger hon bedjande efter att ha mumsat i sig nummer ett...och två! Jajja, tänker jag då. Socker är väl egentligen bättre att äta än godis med en massa e-ämnen. Fast det var ju söndag....nåja. Ingen kommer väl att anmäla mig till soc för det va? Under tiden vi var där började jag känna mig risig som i "på väg att däcka". Mycket riktigt. När vi kom hem kollade jag febern och den var på väg uppåt så att säga. Jag hade haft lite förkylningssymptom innan, men dock ganska vaga sådana. Typ liiite ont i halsen, liiiiite snuva och pyttelite hosta. Jag har alltså legat däckad sedan i söndag. Idag, onsdag (visst är det onsdag?? känns som att jag vaknat upp ur koma), är första dagen som det börjar kännas lite bättre = ingen feber. Dock en rätt otrevlig hosta med rätt otrevligt innehåll så att säga....Jag har inte varit så här sjuk i vuxen ålder och då förstår ni kanske huuuur sjuk jag har varit (stackars mig!). Min käre far har varit snäll och kommit hit för att vara med barnen så att jag har fått avlastning och vila och Patrik har gjort allt jag brukar göra här hemma annars. Ni är guld värda - männen i mitt liv!

[De säger att man blir söt som socker av att äta socker!]

[Bara eeeeen till mammaaa?]

[Vacker-ögonen]

Idag har Frej smakat mat för första gången. Rekommendationen från BVC är att man helammar i 6 månader (och det tänker jag också göra). Man behöver inte ha bråttom att ge ens smakportioner vid 4 månader som det var förr. Men han har verkat så intresserad av vad vi gör vid matbordet och vad vi stoppar i munnen så jag tänkte att det nog ändå var dags. Så jag kokade lite palsternacka (jo, jag vet att man egentligen ska börja med potatis, men skit samma - som fyrabarnsmorsa får man göra som man vill!). Klippet här nedan visar nog allt om hur hans första upplevelse av fast föda var!

Skönsång på hockeyn

I lördags sjöng Patrik nationalsången inför hockeymatchen mellan Luleå Hockey och Frölunda. Det fick riktigt bra. Mindre bra gick matchen som helhet där vi torskade med 0-1. Fotot ovan har min bror Jan tagit. Klippet nedan är filmat med vår vanliga kamera, därav den låga kvaliteten. Trots detta blev klippet för stort så jag har fått dela det i två! Finns även filmat med högre upplösning men det går inte att lägga ut här så ni får hålla tillgodo!

Vår i luften

Förra helgen kom våren! Det firade vi med att göra våfflor och sitta ute på baksidan och mysa. Den här veckan har varit fullspäckad av aktiviteter tycker jag. Måndagen bjöd också på fint väder och jag gjorde eld i Patriks fina 40-årspresent - eldkorgen! Jag grillade korv och bjöd också Patrik som kom hem från jobbet och en byggkille som var här för att hjälpa oss att kolla varför vi har haft inläckage av vatten i tjejernas rum. Det var rätt enkelt åtgärdat och beror på den kyliga och snörika vintern som varit där det bildats rimfrost och/eller tryckts in snö kring skorstensplåten. Alma åkte till mormor och morfar för att fira sportlov där och på tisdag följde Ebba med en kompis till Kåbdalis för att åka skidor. På onsdag skjutsade jag ut Ebba och Frida till mor och far i Måttsund och jag klippte pappa. Därefter bråttom tillbaka till stan och träff med Patrik. Vi var bjudna på en företagspresentation med efterföljande basketmatch - de framgångsrika Luleå Basket damerna! Frej såg hela matchen! På onsdag var det tänkt att Frida skulle komma hem igen, men de behöll henne en natt till. Jag var till stan och klippte mig och därefter gick jag, Patrik och Frej till Allstar där vi käkade och kollade in Luleå Hockeys bortamatch. Frej tyckte det var tråkigt, han blev trött och tyckte nog det var lite stojigt så vi åkte hem innan matchen var klar. I torsdags var det fint väder men dock väldigt blåsigt. Jag trotsade blåsten och gick ändå ut och gjorde upp eld i eldkorgen. Syster-Siv kom förbi och vi grillade korv och såg därefter damernas stafett där "vi" tog silver! Mitt under tv-sändningen vände sig Frej från rygg till mage och tillbaka till rygg igen! Duktig ponke! I fredags städades det mest hela dagen och lördagen ägnades åt friluftsliv ute i blåsten och sedan hockey (se separat inlägg)

[Våffelkalas]

[Frej och pappa provar Mattias skoter]

[Lika som bär?]

[Herren på täppan]

[Eldkorgen med grillfunktion]

[Mor och far kom förbi och hämtade Alma]

[Frej har gjort premiär i sin gåstol!]

[Frida ville så klart också prova!]

[Lika som bär nr 2?]