I söndags funderade vi på att hitta på nåt skoj. Patrik kom då med den goda idén att åka ut på isvägen till Hindersön och käka våfflor på Jopikgården. Sagt och gjort. Våfflorna var som vanligt fantastiskt goda och Frida festade till det med några sockerbitar också. "Bara en till..." säger hon bedjande efter att ha mumsat i sig nummer ett...och två! Jajja, tänker jag då. Socker är väl egentligen bättre att äta än godis med en massa e-ämnen. Fast det var ju söndag....nåja. Ingen kommer väl att anmäla mig till soc för det va? Under tiden vi var där började jag känna mig risig som i "på väg att däcka". Mycket riktigt. När vi kom hem kollade jag febern och den var på väg uppåt så att säga. Jag hade haft lite förkylningssymptom innan, men dock ganska vaga sådana. Typ liiite ont i halsen, liiiiite snuva och pyttelite hosta. Jag har alltså legat däckad sedan i söndag. Idag, onsdag (visst är det onsdag?? känns som att jag vaknat upp ur koma), är första dagen som det börjar kännas lite bättre = ingen feber. Dock en rätt otrevlig hosta med rätt otrevligt innehåll så att säga....Jag har inte varit så här sjuk i vuxen ålder och då förstår ni kanske huuuur sjuk jag har varit (stackars mig!). Min käre far har varit snäll och kommit hit för att vara med barnen så att jag har fått avlastning och vila och Patrik har gjort allt jag brukar göra här hemma annars. Ni är guld värda - männen i mitt liv!
[De säger att man blir söt som socker av att äta socker!]
[Bara eeeeen till mammaaa?]
[Vacker-ögonen]
Idag har Frej smakat mat för första gången. Rekommendationen från BVC är att man helammar i 6 månader (och det tänker jag också göra). Man behöver inte ha bråttom att ge ens smakportioner vid 4 månader som det var förr. Men han har verkat så intresserad av vad vi gör vid matbordet och vad vi stoppar i munnen så jag tänkte att det nog ändå var dags. Så jag kokade lite palsternacka (jo, jag vet att man egentligen ska börja med potatis, men skit samma - som fyrabarnsmorsa får man göra som man vill!). Klippet här nedan visar nog allt om hur hans första upplevelse av fast föda var!
2 kommentarer:
Inte blir jag så glad av palsternacka. En sån goding!
jag gör också som jag vill :D, det är en rättighet man har som 4barns morsa :)))..Aldrig att jag väntar till 6 månader helelr, gjord ejag med Aron och fick en trilskande unge med maten, o det är han fortfarande!
Alla andra 3 har fått mat vid 4 måander och blivit matglada :).
Min minsta hon fick nog gröt vid första smaktillfället hon och morot ;)
Skicka en kommentar