Så då var man inne i det berömda ekorrhjulet då. Jag har avverkat min första jobbvecka och med tröttheten som följer på kvällarna blir timmarna hemma i vaket tillstånd inte så många. Då ska man hinna klämma in middag, läxläsning, träningar, umgås och mys och sen natti natt. Men det är ju så det är.....det "verkliga" livet! ;-) Nu låter jag lite pessimistisk kanske, men det är inte min mening. Jag är överlycklig över att ha fått jobb! Dessutom inte vilket jobb som helst utan ett som verkar vara oerhört variationsrikt, stimulerande och utmanande. Jag har träffat många intressanta och trevliga människor och jag känner mig verkligen välkomnad och uppskattad.
I helgen har vi fått sova ut ganska länge (Frida sov till 8 på lördag och till 9 på söndag!) så jag kände mig riktigt utvilad. På lördag var vi på loppis på Stadsöskolan och sedan gick vi till Bosse som fyllde år (och bjöd på smörgåstårta lagom till lunchen!). Patrik hann med en innebandymatch innan vi åkte till John som fyllt 40 år. Där åt vi lite mer smörgåstårta (!?) innan vi drog vidare på middag hos Marianne och Anders på Björkskatan. Ett mycket späckat schema. På söndag grejade Patrik på ute med grus och jord. Problemet var bara att det hade frusit och jorden var inte så lättarbetad. Jag fick gräva upp purjolöken och palsternackan som jag låtit stå kvar! Jag rensade bort lite kvarvarande blommor och gjorde höst helt och hållet. Vi fick besök av Nicklas och Sara som kom förbi och fikade. Mycket trevligt!
Idag har jag varit på utbildning. Det känns helt surrealistiskt att sitta och lära sig en massa saker om tåg, tågräl, el och kontaktledningar, singnalsystem, tåklarerare mm. Det trodde jag väl aldrig - att jag skulle hamna i järnvägsbranchen! Anledningen till att vi går utbildningen är att vi ska få behörighet att vistas i spår. Det kan behövas om vi någon gång följer med "våra" projektledare på något av de pågående projekten. Det är viktigt att man vet hur man ska förhålla sig när man är så nära där tåg kan dundra förbi i mycket höga hastigheter. Mycket viktiga saker fick vi lära oss som verkligen fick en att tänka till. Jag måste ta en lektion med barnen sedan om hur farligt det kan vara att korsa spår där det inte är en övergång!
Nu ska jag ta och gå och lägga mig och läsa min nya Amelia. Patrik är på körövning och Frida har somnat så det är lugnt och skönt här hemma. Bara jag och min Amelia! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar